Änglar finns

Det övernaturliga
Jag har alltid varit nyfiken av mig, och speciellt på det övernaturliga. Det har alltid fascinerat mig, och har på senare tid kommit att vara en källa till ständig utveckling. Man får aldrig för mycket, och man lär sig alltid något nytt. Men å andra sidan, livet lär ju hela tiden oavsett vad man ger sig in på. Man blir aldrig fullärd. 
Någon har sagt att ”vi är alla mediala, men alla vill inte ta det till sig”. Jag har upptäckt att många i min omedelbara närhet sakta har börjat ta till sig budskap och tecken som de inte reflekterat över tidigare.
Om det sedan beror på mig och mitt intresse, och att jag ofta pratar om det, skall jag låta vara osagt.
Det finns så mycket vi inte känner till, och ofta föder okunskap rädsla och ren skepticism, men jag har aldrig varit rädd av mig, och det faktum att jag blivit medveten om min gåva har gjort att jag tappat många rädslor som jag tidigare gick och bar inom mig.  

Besök från Andra Sidan
Företeelser som att man har sett någon i sin närhet eller i sina drömmar, avfärdas som just drömmar, eller rentav fantasier. Mitt första möte med Andra Sidan gjorde jag 1980, när min mormor somnade in. Hon var alltid den första att gratulera mig när jag fyllde år, och det var hon också den här gången, fast hon inte fanns kvar bland oss.

Jag vaknade klockan fem på morgonen av känslan av att inte vara ensam i sovrummet. Jag vände på huvudet och såg mormor stå vid min säng, vinka och le och säga ”Grattis gullet mitt!”. Jag blev inte rädd, tvivlade inte på mitt förstånd eller något sådant, jag bara konstaterade att mormor kommit ihåg min födelsedag först av alla, ännu en gång. Det här lugna konstaterandet hos mig själv reagerade jag litet för, men inte tillräckligt starkt för att undersöka reaktionen närmare.

Man skulle ju kunna tycka att jag borde blivit skräckslagen eftersom jag aldrig upplevt något sådant förut, men mormor och jag stod varandra väldigt nära, så jag tror det var den trygga förvissningen att det var hon, som gjorde att jag inte blev rädd. Efter detta fick jag många bevis för att hon höll ett vakande öga på mig. Jag har kommit igenom sådant som jag rimligen inte borde ha tagit mig ur oskadd, om ens levande!

Min övertygelse
Det här är min övertygelse, och hur jag förklarar dessa händelser är sedan en annan historia. Det finns faktorer i de olika händelserna jag nämnde ovan, som jag vet att jag omöjligt hade kunnat påverka men som utföll till min fördel när jag befann mig mitt i eländet. Allt har en mening, hur meningslöst det än kan verka i stunden, och det är tydligen meningen att man dagligen skall lära sig något nytt som man sedan har nytta av längre fram. Jag tror inte på ”slumpen” eller att man har haft ”tur” i något sammanhang. Allt är uträknat och menat att ske, just där och just då.